Sjukhus

Bilresan ner till Skåne gick alldeles utmärkt. Några kisspauser och lite postafen mot illamåendet, sen rullade milen på.
The boss-man mumlade på om en utbildning han har gått om Situationsanpassat ledarskap. Intressant och halvt sövande för en som går på postafen..

Incheckning på hotell (kan man ens kalla det här för hotell?!). Ut på bowlingrestaurangen och äta lite mat, sen tillbaka på rummet. Slocknade vid 21.30

Tyvärr fick jag inte sova hela natten.
Började vakna till vid 00.30, sen blev det aldrig någon riktig sömn. Till och från dåsade jag, men vid 02 började jag få ont i njuren på vänster sida. Vid 04 hade jag så pass ont att jag inte kunde stå upp, i samma stund började jag fundera på om jag behövde kräkas.
Knaprade alvedon, bara bad att det skulle gå över.
Inget internet, ingen telefon på rummet, hotellet obemannat. Jippi…

Till slut fick jag iaf liv i min chef, in till närmaste belägna sjukhus (det fanns ju självklart inget där vi var).
Efter några timmars väntan började smärtan att släppa lite, men fick iaf träffa en gyn.läkare.

Det gjordes såklart en gynundersökning (när slutar man tycka de är hemska?!) som visade på att det inte var någon infektion. TACK!
Dock var urinröret irriterat, vilket kunde tyda på urinvägsinfektion. Slutligen fick jag diagnosen UVI och förmodat njurgrus.

Fick order om att vila resten av veckan, eftersom mina skakningar/ryckningar under natten hade retat mina fogar rätt ordentligt.

Något positivt?

Jo – han gjorde både VUL och UL där med sin apparat (jag såg ju visserligen inte så mycket), men bebis sprattlade och verkade må bra enligt doktorn.

Nu, efter 7 timmars hemresa (samt mötet) så är jag hemma, ska vila resten av veckan!